tisdag 31 augusti 2010

Just nu funderar jag mycket på det här

med vänskap och vad det betyder för mig och andra.

Vad är viktigt i ett vänskaps förhållande egentligen.

Vad är viktigt för er mina vänner?

För mig är det viktigt att prata om saker, saker som finns inom en själv, saker som händer en själv, vad mina vänner tänker på och funderar på, helt enkelt att delge varandra sina tankar och funderingar och ibland ifrågasätta dom tankar och funderingarna och delge varandra vad som händer i livet men jag kanske söker en perfekt vänskap och sådana finns ju inte det vet jag.

Det är också viktigt för mig att vi ska försöka finnas där för varandra, antingen med ord eller handling.

Att reagera på det som vännen säger eller skriver om man klarar av det annars får man försöka säga att jag orkar inte, kan inte eller vet inte hur jag ska reagera.

Om nu en vän slutar att fråga om saker eller mitt mående har jag gjort något fel då eller är det bara att vännen inte vill veta eller inte orkar fråga längre?

Jag tänker som så att frågar jag inte får jag inget veta men vill jag inte veta så frågar jag inte. Är det fel av mig?

Hur viktigt är det att berätta att man saknar vännen för er? Jag tycker att känner man så så ska man berätta det för sin vän.

Varken jag eller någon människa är tankeläsare. Mina vänner vet bara det jag berättar för dem och jag vet bara det dom berättar eller säger till mig.

Jag vet att göra allt det här inte alltid funkar att leva upp till och inte till alla vänner.

Oftast har man olika vänner och man gör och pratar inte om allt till alla vänner.

Vilket beteende ska man acceptera från en vän och vad ska man inte acceptera?

Har inte alla ett behov av att prata eller har jag fel?

Ta hand om er!

Kram Hjärtat.

1 kommentar:

  1. Jag tror att vissa faktiskt inte vill eller kan prata alltför personligt med sina vänner. och det får man väl acceptera om man vill vara vän med en sådan person.
    Dock kan jag förstå att det blir jobbigt, om man själv gärna vill vara väldigt öppen och fråga och prata om allt.
    Återigen står man inför ett val. Man kanske helt enkelt får välja, fast vissa val är så svåra och smärtsamma att göra att man hellre låter bli.
    jag har ju "gjort slut" med ett antal vänner själv, ibland har jag ångrat det. Dock så är det vissa saker jag inte kan acceptera hos en vän: att den ljuger för mig utan en acceptabel anledning(, ja, det finns skäl att ljuga, enligt mig), att den är kränkande eller våldsam. De flesta andra skar kan jag till viss må acceptera och istället umgås med vännens goda sidor..
    Kram!

    SvaraRadera