Har varit mindre bra på att skriva här...

ska försöka bättra mig.

Förr året 2012 köpte jag mig en stegräknare och efter det har jag börjat promenera mer och som vanligt är min älskade kamera med mig.

Fast ibland är det lite kallt för mina fingrar (de blir vita i kylan) så kameran stannar i väskan.

Tänkte visa lite bilder jag tagit i vinter.

 

Iskristaller

vitkläddbro

Det kommer fler vinter bilder :)

Ta hand om er!

Kram Hjärtat

Denna vecka har jag köpt mig

en kamera som jag lekt lite med.

Tänkte visa några av de finaste bilderna som jag tagit.

Sen jag var tolv år har jag fotograferat med alla möjliga kameror, både mina egna (ja jag haft några stycken) och andras oftas mina släktingars kameror, speciellt min fars analoga systemkamera han hade på 80-talet.

Den var lite svår men kul.

Den som jag har köpt nu är en digitaliserad systemkamera så jag kan ta många foton och sedan kassera de som jag inte är nöjd med när jag ser dem på datorn.


Det första kortet är på en kardborre med en blomfluga på.

Den andra bilden är en vattendroppe på en av mina chiliplantor.

Jag kommer antagligen visa fler bilder en annan dag.

Ta hand om er!

Kram Hjärtat.

Idag är det allhelgona dagen

den dagen då vi ska tänka på dem som har dött och om vi har möjlighet tända ljus på deras gravar.

Det gjorde jag idag...jag tänkte på dem som har dött medans jag rensade bland farmors kort och en del vykort som jag hittade.

Grät och skrattade medans jag tittade på gamla dia-bilder som jag har lånat av mina föräldrar.

jag saknar verkligen min kära farmor och min farfar som jag knappt minns något om.
Saknar oxå morfar som var härlig det lilla jag minns om honom.

Önskar att jag kunde prata med dem nu...ja prata kan jag väl men jag får ju inget svar från dem, skulle så gärna vilja höra deras röster just nu, jag behöver dem nu.

Ta hand om er!

Kram Hjärtat.

Enda sen jag var liten

så har jag fått höra ganska ofta att att ”det du inte har i huvudet får du ha i benen” och så var det idag.

Det var tänkt att vara enkelt, cykla över till mina föräldrars lägenhet och hämta en påse som de har köpt åt mig lite starka korvar och pålägg men vet ni vad jag gjorde jo jag glömde deras nyckel och kom inte på det förräns jag hade kommit upp för en enormt jobbig backe nästan vid deras dörr då slog det mig att jag inte hade med mig nyckel…suck blev då.

Det var bara att vända och cykla hem och hämta nyckel och sen cykla tillbaka till mina föräldrars lägenhet.

vägen mellan oss tar en halvtimme så idag har jag cyklat i två timmar…jiiipppiii (sarkasm)

jaja jag fick i alla fall bra med motion idag. Det händer ganska ofta att jag inte tänker till och då är det bara att tänka att nu får jag mer motion det är därför jag har så mycket muskler i mina ben för det är inte alltid huvudet funkar.

Ta hand om er!

Kram Hjärtat.

Vart är jag på väg någonstans egentligen

det vet jag inte just nu. Har ingen aning vart jag ska eller hur jag ska ta mig dit eller hur jag ska ta reda på vart jag vill gå.

Vet inte om jag har orken för att ta reda på vart jag vill gå. Jag vet inte äns om jag vill förändra något men samtidigt så vill jag inte vara där jag är just nu….ensam, jag vet har jag har människor jag kan prata med men ska jag verkligen störa dem i deras mående när de ändå inte kan hjälpa mig utan bara kan lyssna och kanske inte äns det, för det har jag varit med om alltför många gånger.

Vet inte vad jag föredrar riktigt…att vara ensam med mig själv ( vilket är ganska trivsamt, ibland) eller känna mig ensam bland människor som jag vet bryr sig om mig men inte orkar hjälpa mig för att de själva inte mår så bra och de vet inte heller hur de ska hjälpa mig. Mitt liv skulle inte vara så här det hade jag inte planerat i min ungdom…jag skulle ha kommit längre.

Jag skulle ha en familj vid det här laget, en familj som pratade med varandra, som skulle göra massor med roliga saker tillsammans . Jag skulle ha en man som älskade mig för den jag är och för vad jag kunde ge honom och jag skulle ha ett eller två barn, jag skulle ha några nära vänner som pratade om det som bekymrade oss men så är det inte så det är väl bara för mig att acceptera mitt liv som det är här och nu.

Jag vet i alla fall vad jag kan ge nästan i alla lägen oavsett om det är i kärlek eller i vänskap och jag har enormt mycket att ge fast allför många gånger så ger jag för mycket och blir dränerad för att jag inte får så mycket tillbaka så många gånger väljer jag att kliva iväg i isolering vilket inte alltid är bra för mig för då börjar jag grubbla alltför mycket men jag måste ju kunna fylla på energin då och då så att jag kan fortsätta att ge det jag kan ge till dem som behöver.



Ta hand om er!

Kram Hjärtat.

Idag har jag fått det som jag misstänkte

bekräftat att en man, skolkamrat, älskare och vän är död sen ca fyra år tillbaks.

När jag fick det bekräftat så grät jag det kommer fortfarande tårar när jag tänker på honom….han blev bara 40 år gammal och jag undrar hur han dog. Om det var hjärtat eller en olycka. Tänkte ta mig till biblioteket och titta i gamla tidningar för att se om det står något.

Han föddes här i Örebro 1967 dog 2007, bodde här hela tiden men åkte ibland till thailand vet jag.

Vi träffades på Örebros folkhögskola hösten 95 och båda två blev blixtkära i varandra den sekunden han klev in i klassrummet med svarta boots, svarta jeans, mörkblå skjorta och svart skinnjacka med tuggummi i munnen.

Men det tog ett tag innan vi gjorde något åt saken, jag var blyg på den tiden ( om ni kan tänka er det).

Jag är inte säker på när vi träffades privat första gången men jag tror jag masserade honom och det slutade med att vi hade sex sen fortsatte vi att ses.
Han brukade spela gitarr för mig, vi lagade mat tillsammans, såg på filmer ihop och pratade mycket med varandra om allt.

Vi var ett par i privat men inte utåt utan då var vi bara vänner.

Det var ett ganska vilt år för mig, många fester mycket alkohol.

Jag hade precis flyttat in i denna lägenhet då kallades den för studentlägenhet med ett plomberat sovrum så jag hade bara ett kök och vardagsrum men det passade mig då.

Han hade tyvärr den fula ovanan att använda amfetamin i perioder.

Han visade mig det en gång och jag skällde ut honom för det och sa att det där får du absolut inte ta in i min lägenhet eller använda när jag ser på och det förstod han och gjorde aldrig om det. Den gången så berättade han om bieffekterna och jag fick också känna hur hjärtat bultade som om det ville hoppa ur bröstkorgen på honom och det fick mig att bli orolig för honom.

Han fanns alltid där för mig och gav mig pengar om jag verkligen behövde det.
Jag älskade honom i många år efter att vi hade slutat ses och han har fortfarande en plats i mitt hjärta och kommer alltid ha det.

Vi hade ett litet uppehåll så vi sågs inte därför att han hade en flickvän men sen kom han tillbaka till mig och utan någon av oss visste så gjorde vi ett barn ihop men jag fick missfall när jag var i andra månaden och tyvärr så hade han åkt på semester samma dag jag fick missfallet och var borta i en månad men när jag väl fick tag i honom så lyssnade han på mig och försökte trösta mig men mina känslor var nästan helt borta för honom och jag flydde från honom men han sa innan jag försvann att hade jag fått barnet skulle ha ta sitt ansvar men det visste jag redan för han hade redan ett barn med en annan kvinna och han tog god hand om sin son (även om han kallade honom för sin lilla apa) på ett kärleksfullt sätt.

Sen sågs vi en gång utanför Ica Maxi men det var sista gången och jag minns tyvärr inte när det var.

A du finns alltid i mitt hjärta hoppas det är bra med dig nu.

Ta hand om er!

Kram Hjärtat!

Det har varit en riktigt skön första vecka på det nya året!

Jag har tagit det lugnt med en massa filmer o en god bok varvat med träning.

Har verkligen njutit av att inte ha några egentliga planer förutom i fredags då min kp S o jag tog oss till Ånnaboda där vi gick runt sjön.

Det finns väldigt fina skidspår i Ånnaboda o vi pratade om att pröva på dem men vi får se hur det blir med det för jag har inga skidor eller pjäxor men jag har hört att det ska gå att hyra uppe i Ånnaboda.






Hon blev helt slut men jag tyckte det var en skön promenad med vackert väder o vackert sceneri, tog några kort på vintern. Sedan gick vi in i värmestugan där vi hade tänkt grilla våra korvar men jag fick bara igång elden sen kom det massor med barnfamiljer o så var friden över o den lilla brasan som hade räckt till oss o startade en gigantiskt brasa så vi bestämde att åka hem till mig o steka korvarna istället o så att jag kunde visa henne hur quicknit fungerade för det hade hon funderar på sen hon först hörde talas om det.

Snart är det ett års sen vi sågs första gången o det har vi båda tänkt att fira.

I helgen hände inte mycket läste lite, målade lite o pysslade bara om mig.

Hörde av mig till några vänner som fyllde år.

Har dessvärre nästan ändrat på min dygnsrytm o det är ju inte så bra nu när jag ska komma tillbaka till verkligheten med huset o annat så nästa vecka blir lite tuff för mig för då har jag något att göra varje dag hela veckan, får se hur det går, men det går nog bra.


Ta hand om er!!

Kram Hjärtat!